Hur kan biblioteken stöda lärandet?

”Förr skulle det vara tyst i biblioteket, men nu är det ju roligt!” så säger en farmor som besöker Grankulla bibliotek under sportlovet.

Frågorna kring ”LP2016 – Kontaktytor mellan skola och bibliotek. Hur kan biblioteken stöda lärandet?” diskuterades under det andra seminariet som RFV ordnade i Tammerfors 08.03.2016. Enligt föreläsare och coach Päivi Jokitalo sammanfaller målen i lagstiftningen för skola och bibliotek (se Lagen om den grundläggande utbildningen 21.08.1998/628 och Bibliotekslagen 04.12.1998/904). Detta innebär att kontaktytorna mellan skola och bibliotek borde vara fler och ske mer naturligt i den dagliga verksamheten t.ex. vid fenomenbaserat lärande och forskande lärande. Man kan hitta gemensamma kontaktytor för skolan och biblioteken i alla de sju kompetenserna!

Idag ska alla lärmiljöer vara stödjande och biblioteket är en naturlig lärmiljö. Den fysiska miljön och en välkomnande atmosfär i varje bibliotek är viktig, med tanke på att många unga samlas där för att läsa läxor ensamma eller i grupp. Biblioteket erbjuder elever möjlighet att kombinera lärande utanför skolan med skolarbetet.

”Medietexter som eleverna använder i sin fritid saknas ofta i undervisningen.”
Anu Ojaranta

Biblioteken borde också använda sig av de sociala medier där eleverna finns. Jokitalo har undersökt de ungas användning av Instagram, bl. a. #kirjasto ger 15000 träffar och de flesta bilder visar myshörnor, böcker, bokserier och selfies från biblioteket. Jokitalo menar att detta visar på hur betydelsefulla biblioteken är för de unga. Lena Sågfors, pedagogisk informatiker på Vasa stadsbibliotek använder sig av Instagram för boktips och bokprat.

”Mediefostran är ett verktyg för att nå multilitteracitet.”
Mervi Hietanen

Mediefostran är ett verktyg som biblioteken använder sig av. Man söker, väljer, använder och delar olika typer av texter. Förr talade man om informationskompetens nu pratar vi om multilitteracitet som är ett vidare begrepp. Att stöda multilitteracitet är en av bibliotekets basuppgifter. Exempelvis har Vanda stadsbibliotek nu som övergripande mål för sin verksamhet ”Att stöda de olika läskunskaperna”. Länken visar hur en lärare använder multilitteracitet i undervisningen.

”Det är sällan eleven skulle få upplevelsen av att lyckas när man övar användningen av biblioteks-systemet.”
Anu Ojaranta

Biblioteket har en alltmer viktig uppgift som stöd för skolan. Därför är planering och god kommunikation en förutsättning för att samarbetet ska fungera på bästa möjliga sätt. Biblioteket erbjuder också undervisning i informationssökning och källkritik.

Hur kan man optimera klassens biblioteksbesök?

• Gemensam planering
• Vad är på gång i skolan?
• Gör informationssökningen mer rolig och intressant!
• Tänk på eleven, använd ny teknik, appar och spel!

Hälsningar från,

Katarina Barkar och Pamela Eklund
Projektet Samarbete skola-bibliotek i Pedersöre

Päivi Jokitalos presentation i sin helhet.

Regional LP-träff för lärare

I vårt blogginlägg idag ser vi tillbaka på gårdagens regionala LP-träff i Jakobstads gymnasium. Ungefär 100 väl förberedda lärare från åk 1-9 satte sig ner för att reflektera över ämnesdelen i den nya läroplanen. De har alla på något sätt deltagit i utformandet av den egna kommunens lokala läroplan.

Camilla Fellman och Johan Nygård inledde eftermiddagen med att presentera vad vi hittills har gjort i våra kommuner, vad vi håller på med och vad vi ännu har ogjort. Bra jobbat!

Gruppdiskussioner 

Efter en kort presentation av dagens diskussionsunderlag samlades lärarna i olika ämnesgrupper utspridda i gymnasiet. Frågorna, som de hade fått i förväg, var följande:

• Vad är nytt?
• Vad är utmaningen?
• Vad av det gamla vågar vi ta bort?
• Hur ska vi undervisa med kompetenserna i fokus?
• Hur ska vi förändra vår undervisning?
• Vilken fortbildning behöver vi?
• Från dagens tillfälle, vad berättar vi vidare i lärarrummet och arbetsgruppen?
• Finns det behov av en gemensam material-, idé-, tipsbank i vårt ämne? Hur skulle den i så fall se ut?
• Vilka läroböcker kommer vi att använda nästa läsår?

Efter en timme och femton minuter av intensiva diskussioner samlades vi alla, rosiga om kinderna, till en sammanfattning i auditoriet. Alla hade tre minuter på sig att delge oss andra svaren på frågorna.

Utmaningar finns det gott om!

Bedömning var något som alla grupper ansåg är en stor utmaning. Hur ska vi utvärdera den kunskap som eleverna erhåller? Vad är självbedömning? Hur verkställer vi kamratbedömning? Hur bedömer vi kompetenserna? När ska vi ha muntliga och när ska vi ha skriftliga prov?

Vi låter frågorna gå vidare till den regionala  bedömningsgruppen som samlas nästa onsdag men ställer också vårt hopp till den fortbildning kring bedömningen som ordnas den 9 mars. Tillfället streamas till Optima från Vasa men mera information fås av Veronika på EDU-arena inom kort. Vill du veta vad det går ut på kan du läsa CLL:s info här.

Den digitala kompetensen upplevs också som en stor utmaning både när det gäller kunskap, färdigheter men också tillgänglig utrustning. Alla grupper efterlyste en molnbaserad idébank för regionens pedagoger. Vi har alla material och idéer som vi kan dela med oss av. Den regionala LP-gruppen tar upp detta på sitt nästa möte i mars.

En synnerligen aktuell utmaning för lärare i åk 1-6 är den snart stundande läromedelsbeställningen. I vilka ämnen behöver vi läromedel? Hurudana läromedel behöver vi? Vilka läromedel uppfyller den nya läroplanens krav? Har vi råd att förnya alla våra läromedel i vår? Gruppen i omgivningslära tyckte att vi nu kan gräva djupt i skåpen och ta fram OLA från förra seklet 😉 Där finns liknande teman som lyfts upp i LP2016.

Den största utmaningen finns inom oss själva. Vi ska våga pröva nya saker och kunna ändra på våra arbetssätt, helt enkelt inte fastna i gamla hjulspår. Redan med en liten kursändring kan vi åstadkomma en stor förändring. Från hösten ska inte undervisningen ske enbart i våra klassrum utan vi ska våga förflytta våra lärmiljöer utanför skolans väggar, ut i naturen och ut i samhället.

Efterlysning

Responsen från deltagarna när det gällde ett tillfälle som detta var att

• ”De här va no bra he! Vi är allt varm om kinderna efter allt diskuterande.”
• ”Mera ämnesträffar där vi kan diskutera och stöda varandra ute på fältet.”
• ”Gärna också årskursträffar där lärare med samma åldersnivå på eleverna kan utbyta idéer.”

Det var en hel del fortbildning som efterlystes. Veronika Holm noterade detta men vill ha in önskemål via e-post för att kunna ordna den fortbildning som svarar mot det behov som vi har. Tipsa henne!

Vi är alla modersmålslärare!

var något som en gruppordförande ville hälsa kolleger runt om i regionen. Var språkliga föredömen!

Och så till sist en hälsing till vår statsminister i Helsingfors. Ge ämnet huslig ekonomi mera veckotimmar så ser hushållslärarna till att vi får landet på fötter! Vardagskompetens!

Satsa på utbildning!

Susanne och Ann-Helen

Skola, bibliotek och skolbibliotek

På eftermiddagen igår fick vi tips på hur välfungerande samarbete mellan skola och bibliotek kan fungera.

Lena Sågfors, pedagogisk informatiker i Vasa, är personen som är i skarven mellan bibliotek och skola Hon är anställd av stadsbiblioteket men hennes arbetsplats finns i de svenskspråkiga skolorna. Hon redogjorde för det undervisningspaket som styr hennes arbete.

Vasa biblioteks undervisningspaket

Vad händer på bibban? (åk 1)

Teman som tas upp på ettan är: Hur får man ett bibliotekskort? Hur fungerar låneautomaten? Vad är äckelpåsen* för någonting?

Bokprat (erbjuds till alla årskurser och andra stadiet)

Att bokprata är ett sätt att locka till läsning. Bokprataren berättar om ett urval av böcker som kan intressera gruppen. Bokprat stöder och stimulerar läsningen, ger en större kännedom om barn- och ungdomslitteratur.

Informationssökning och källkritik (erbjuds till alla årskurser)

Vi lär oss att söka i bibliotekskatalogen, nationalencyklopedin och i övriga källor på nätet, med en källkritisk inställning.

Amazing Library race (åk 7)

Vi bekantar oss med huvudbiblioteket och dess tjänster genom en tävling i Amazing Race-anda. Frågorna på olika färglappar ges färdigt till barnen. Sedan får de själva ställa dem till bibliotekarien, det aktiverar dem positivt.

• Varför finns det personal här?
• Varför är jag här?
• Varför behöver jag ett bibbakort?
• Är det lätt att hitta här?
• Alla Twilightböcker är utlånade. Vad ska jag ta mig till?

Dessutom…

• Levande böcker, vi klär ut barnen till olika ”böcker” och försöker få dem katalogiserade
• Ordkonst, vi övar oss att skriva och leker med ord
• Konststig, vi vandrar runt bland alla konstverk
• material, bok- och temapaket till skolorna
• utställningar
• sagostunder
• boklistor och tips
• tidsresor och evenemang i samarbete med andra kulturaktörer

Lena menar att de i biblioteket hittills har varit helt beroende av lärarens intresse och engagemang. LP2016 kan lösa utmaningen med att nå ut till alla elever i alla skolor. Biblioteksstigen är ett förslag på minimiaktiviteter för Vasa stadsbibliotek i skolorna.

På Instagram heter Lena Sågfors Bokprataren, om du vill följa henne där.

Borgå-modellen

Catharina Latvala, bibliotekarie från Borgå stadsbibliotek fortsatte med att berätta om vad de erbjuder där.

Programmet för skolelever ska innehålla mera göra än höra. Med ganska lätta instruktioner blir eleverna aktiverade att utföra uppgifter på egen hand.

Åk 1;   Bibban-kort och Ossian-äventyr.

Ossian är en liten filur som är med under hela skoltiden. Han gömmer saker i biblioteket och ställer till problem för eleverna och bibliotekarien. Hans första bus är att gömma bibliotekskorten som eleverna måste leta reda på för att få.

Åk 2;   Bokprat

Åk 3;   Biblioteksäventyr

Åk 4;   Klassifikationer och alfabetisk ordning. Vi lär oss hur böckerna är ordnade.

Åk 5;   Bibliotekskatalog. Vi lär oss söka böcker i datasystemet.

Åk 6;   Bokprat

Åk 7;   Rundvandring, Porsse-nätbibliotek. Ungdomsböcker presenteras genom bokprat.

Åk 8-9; Bokprat, deckare, bibliotekspärm

Catharina berättade om att de för närvarande har startat upp ett projekt ”Mångkampare i mediedjungeln”. De ska utarbeta ett mediefostrarpaket som ska resultera i material för elever i skolan att arbeta med.

I Borgå håller de också på med den lokala läroplanen för ämnesdelen LP2016. Biblioteket fick en förfrågan i vilka ämnen de kan tänka sig att medverka och Catharina svarade spontant: ”Alla!” Det är dock inte möjligt men de sitter nu med och utarbetar läroplanen i modersmål, språk och historia i den grundläggande utbildningen.

Konklusion

Vi är glada att vi fick ta del av dessa tankar och idéer. Vi fick en insikt i att biblioteket kan erbjuda oss lärare och elever många tjänster och samarbetsformer i vårt arbete med multilitteracitet. Vi hoppas att skola/bibliotek ute i kommunerna ser denna möjlighet och använder den.

Snart sätter vi oss i Rolfs bil och kör iväg till Vasa. Där ska vi träffa Michael Uljens och SKUTTa vidare.

Ann-Helen och Susanne

 

*äckelpåsen; för att visa hur man inte ska behandla biblioteksböcker finns skräckinjagande exempel på böcker där sidorna är fulla med mögel, salamikorv och bacon. Vissa teknikböcker är svarta av olja på grund av att de varit med i reparationsarbetet i garaget 😉

 

Vill du ta del av Päivis, Lenas och Catharinas presentationer hittar du dem  här.

Läslust – LP 2016 och bibliotek

Dagens blogginlägg kommer från Tammerfors. Vi har varit tillsammans med Katarina Barkar och Pamela Eklund på fortbildning ”Vad betyder den nya läroplanen för biblioteken och vilken betydelse har biblioteken för den nya läroplanen?”

Päivi Jokitalo, mångkampare inom grenen bibliotek, föreläste och ledde diskussionerna. Kärnan i hennes budskap var att vi lärare och bibliotekarier ska förstå och känna till varandras vardag.

För att kontakten bibliotek-skola ska lyckas krävs dessutom gemensam planering som utmynnar i avtal och dokumentering. Hon föreslår att det i skolornas läsårsplaner skrivs in gemensamma mål för vad vi vill uppnå tillsammans. Planen ska vara strukturerad och ha en tydlig ansvarsfördelning. Gärna så att det i läsårsplanen finns årskursvisa teman och uppgifter så att eleven under hela sin grundläggande utbildning får en jämlik biblioteksundervisning.

Målen för undervisningen i LP2016 sammanfaller med målen i bibliotekslagen. Vi har samma teman och frågor att fundera kring. Diskussionen kunde ske tillsammans istället för parallellt.

Målen för samarbetet skola/bibliotek kunde vara att bibliotekarierna skulle

• stöda lärarna i undervisning och handledning av biblioteksanvändning, informationssökning och -hantering samt läskunnighet
• ge ovannämnda vägledning tillsammans med läraren som en del av undervisningen
• stöda elevernas läsintresse och mångsidig användning av olika medier
• ge erfarenheter som främjar inlärning

Förändringar i undervisningsmetoder och inlärningssyn påverkar både skolan och biblioteket. Biblioteket kan fungera som en ny lärmiljö där eleverna kan njuta av lässtunder, få boktips, bekanta sig med författare, få inspiration, lära sig söka information och bearbeta den, gallra och sålla samt bilda sig en egen uppfattning om olika fenomen. Att stöda multilitteracitet är en av bibliotekens basuppgifter. I biblioteken närmar eleverna sig mulitlitteracitet via mediefostran. Det handlar inte bara om att ta emot och läsa utan också att tolka och producera texter samt att vara kritisk till innehållet.

Egna smarttelefoner i klassrummet?

I tidningen kunde vi nyligen läsa att OAJ föreslog att eleverna skulle få använda sina egna smarttelefoner vid behov i undervisningen. Titta på klippet för att få tips om hur det kunde gå till.

Älypuhelimen käyttö oppimisessa ja opetuksessa

En fördel med detta skulle vara att eleven lär sig använda sin egen telefon mera mångsidigt.

BYOD Bring your own device. Vet biblioteken vilken utrustning som eleverna använder i skolorna? Finns det öppna gästnät i våra bibliotek? Den digitala utrustningen i biblioteken måste vara ”up to date” med elevernas vardag, enligt Päivi Jokitalo.

Nyckeln till samarbete

Hur ska vi då komma igång? Vi fick förslag på två gemensamma aktiviteter som kunde fungera som startaktivitet. Är detta något för din skola?

• Mediekunskapsveckan i februari
• mediekunskap.fi
• Pelipäivä – speldagen i november

Uppmaning till bibliotekspersonal

För att uppnå bästa resultat i de kommunala läroplanerna uppmanar Päivi bibliotekarierna att

• bekanta sig med grunderna i LP2016 och lära sig de centrala begreppen
• fundera över hur biblioteket kan stöda uppnåendet av inlärningsmålen
• bjuda in sig till rektorsmötet och informera om vad biblioteket har att erbjuda
• fortsätta att samarbeta med de entusiastiska lärarna
• sätta upp affischer på anslagstavlan med information om händelser i biblioteket
• bjuda in sig som föreläsare på lärarnas fortbildningsdagar

”Biblioteken ges en ganska passiv roll i läroplanen, nu är det upp till personalen i biblioteket att själva vara aktiva!”

Läslust

Målet för oss alla torde vara att väcka läslusten hos våra elever, vi strävar efter att de ska bli goda läsare.

Vi lärare och bibliotekarier är alla goda läsare. Låt det smitta av sig på våra elever!

Susanne och Ann-Helen

 

 

 

 

Vilken kompetens är viktig att lära sig i skolan?

Under föreläsningen 27.1 fick Pedersöre-lärarna själva tänka ut en kompetens som de ansåg viktig för eleverna att lära sig i skolan. De skrev ner den på en post-it lapp och placerade sedan in sin egen lapp under den kompetens-rubrik som de tyckte passade bäst. Såhär blev resultatet:

1. Förmåga att tänka och lära sig

• förmåga till kritiskt tänkande
• tänka lära, hitta kunskap, veta hur
• lust att lära och utveckla sig som person
• självständigt tänkande
• förmåga att bearbeta fakta och kunskap
• ha fungerande strategier, lära sig/ta till sig ny kunskap/färdigheter
• förmåga att skaffa sig/hitta den information de behöver i livet
• kunna tänka och lära sig
• förmåga att kritiskt ta del av ny kunskap och eventuellt förändra sin egen från tidigare
• tänka kritiskt och kunna ta ställning, lyssna på andra och jobba tillsammans, jobba med digitalt material
• förmåga att lära för livet och att vara medmänniska
• sociala färdigheter, informationssökning/kritiskt tänkande, allmänbildning
• kunna hitta information och kunna värdera information
• att hitta aktuell information samt lära sig att använda information på rätt sätt
• nyfikenhet och intresse för mångt och mycket
• förmåga att söka kunskap och kunna tolka den kritiskt
• värdesätta, söka förstå, relatera, beredskap, vilja och handla
• förmåga att skaffa sig/hitta den information de behöver i livet

2. Kulturell och kommunikativ kompetens

• social kompetens (16 st)
• social kompetens samt kommunikation (uttrycka sig)
• kommunikativ kompetens (5 st)
• språkkunskap
• streetsmart
• social kompetens och samarbetsförmåga
• självkänsla
• förmåga att fungera i grupp och beredskap för fortsatta studier
• social kompetens och kritiskt tänkande
• socialkompetens, samarbetsförmåga, självinsikt

3. Vardagskompetens

• anpassningsförmåga
• kunna umgås och samarbeta med andra
• samarbetsförmåga & empati
• social kompetens (3 st)
• vardagslivskompetens; att kunna fungera socialt, att kunna ta reda på, att kunna fungera i samhället
• sociaaliset taidot; osaa elää ihmisiksi
• en lust att lära sig mera för livet, ta sig fram och ta ansvar för sitt liv
• förmåga att tänka och lära sig samtidigt som eleven har vardagskompetens att fungera socialt och klara sig i livet
• energiska
• osata elää ihmisiksi
• självständigt tänkande (bondförnuft) och sociala färdigheter
• nuori osaa elää ihmisiksi, ymmärtää oma rooli suhteessa ympäröivään maailmaan
• att kunna klara sig i samhället, ta reda på och förstå informationer, sund självkänsla
• viktigt att kunna anpassa sig till ett vardagsliv med sociala färdigheter, ”vardagskunskap”,”att hantera livet”

4. Multilitteracitet

• att de är informationskompetenta
  dvs. kan söka information, kan värdera info, kan skapa kunskap av den information de hittat

5. Digital kompetens

• förmåga att hitta kunskap

6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap

• flexibilitet
• tro på sig själv och sina möjligheter
• samarbetsförmåga (3 st)
• kunna anpassa sig till föränderlighet
• acceptera mänskors olikheter utan att fördöma
• företagsamhet (menar inte företagande enbart)
• plocka ut fakta ur texter (förstå det man läser), fungera socialt i en grupp
• social kompetens (3 st)
• företagsamhet

7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid

• värdesätta sig själv, respektera andra, vilja att lära sig nytt
• social kompetens med betoning på samarbetsförmåga
• snäll
• tillräckligt stort mått av kunskapsbaserat kritiskt tänkande för att kunna föra sitt liv och samhället framåt
• förmåga att tänka kritiskt, social kompetens
• samarbeta
• samarbetsförmåga
• förmåga att inhämta nya kunskaper och färdigheter och fungera socialt tillsammans
• social kompetens – samarbetsförmåga