Plantera framtidstro hos eleverna!

Goda nyheter under det senaste dygnet

Planeten fortsatte
att vrida sig runt sin axel som vanligt,
med resultat att
solen gick upp överallt på jorden.

Miljarder fåglar sjöng
och ett oändligt antal blommor blommade.

Jorden välsignades
med 340 000 helt nya
ljuvliga människobarn.

Intelligenta, kärleksfulla
och mycket modiga handlingar
utfördes varje sekund
någonstans på planeten.

Miljoner människor avstod från att
säga eller göra något elakt.

Hundratusentals nya,
verkligt bra idéer kläcktes.

Miljarder människor skrattade,
lärde sig något nytt,
rörde med ömhet vid varandra,
älskade livet någon stund
och vägrade att ge upp.


Hedda Waldenström (ur boken Glädjerapporten, Bosse Angelöw)

 

Blogginlägg nummer 100

 

Nu är vårt gemensamma uppdrag slut
snart vi går genom dörren ut
mot okänt mål våra steg vi banar
det kan bli bättre än vi anar.

Tack alla i Bennäs som stöttat oss
Nancy, Katarina, Yvonne och Rolf, the Boss.
Tack alla kolleger, på LP-färden,
nu traskar vi vidare ut i världen.

Positiv respons har värmt vårt sinne
det bär vi med oss i vårt minne.
Det negativa, håller vi också kärt
av det, det har vi mycket lärt.

Nu är det dags att önska er läsare all lycka
om LP kan vi många olika saker tycka.
Vårt rättesnöre skall det alltid vara
när vi som lärare till klassrummet fara.

Om tio år, tro det eller ej,
så är LP2024 en innegrej.
Då ser ni inte av oss två röken
vi har försvunnit bakom kröken.

Tankar

Tvä äldre läroplanskoordinatorer vill dela med sig av några avslutande T a n k a r…

Tänd stjärnor!
Låt eleverna tro på sig själva och sina förutsättningar för som det heter ”God vilja drar halva lasset”. En elev som får positiv respons och uppbyggande handledning tror på sig själv och kommer att lyckas med sina förehavanden.

Utgå från eleven!
i din undervisning. Skapa mångsidiga undervisningssituationer där eleverna får lyssna, lära, delta aktivt och samarbeta. Acceptera att utmaningarna ibland blir så svåra att målen inte uppnås. Good enough är bra!

Positiv verksamhetskultur!
Basera den på skolans värdegrund. Skapa en arbetsmiljö där både lärare, elever och övrig personal trivs och mår bra. Det är då vi lär oss bäst.

Bygg upp skolans profil!
Kom överens inom kollegiet vilka områden ni vill satsa på och profilera er inom detta. Man behöver inte vara med i alla projekt som erbjuds! Våga lämna bort saker! Det är den grundläggande undervisningen som alltjämt är viktig.

Lär tillsammans!
Läs in dig på ämnen. Diskutera i lärarkollegiet vad ni läst. Dela med er av erfarenheter och kunskap. Våga misslyckas. Våga fråga råd av dina kolleger när du behöver hjälp. Satsa på det kollegiala lärandet.

Utgå från läroplanen!
I kommunen har vi vår egen lokala variant som du som lärare ska basera din undervisning på. Men glöm inte bort Den blåa boken, det är ifrån den allting utgår. Målet är att eleverna ska behärska de sju kompetenserna. Uppdatera läsårsplanen årligen så att den stämmer överens med verkligheten.

Skapa en god relation till vårdnadshavarna!
Informera, diskutera, lyssna och visa ömsesidig respekt! Och ibland kan du stanna upp och reflektera: ” Tänk om den här eleven skulle vara mitt barn… hur skulle jag agera som lärare i så fall?

Lär för livet, inte för skolan!

Susanne och Ann-Helen

 

En lärare
undervisar i evighet;
man vet aldrig
var hans inflytande slutar.
(Henry Adams)

Mission completed

Måndagen den 2 juni 2014 påbörjade vi vårt läroplansarbete i Pedersöre kommun. Den dagen hade Rolf  kommandot men efter det, oj, oj …  vi gavs fria tyglar att införa, utveckla och implementera läroplansarbetet. Vi har läst in oss, vi har gått på kurs, vi har bloggat, vi har pustat, vi har skrattat, vi har fått vidgade vyer och vi har fått många nya bekanta i hela svenskfinland.

En tillbakablick

Hösten 2014 fick både vårdnadshavare, lärare och förtroendevalda svara på en enkät kring värdegrundsfrågor och framtidens skola. Resultatet fick alla lärare ta del av på fortbildningsdagen i slutet av september. Det resultatet har vi haft som grund när vi har utarbetat både den lokala som den skolspecifika värdegrunden. Resten av höstterminen läste vi igenom de tolv första kapitlen i Den blåa boken. I december fick vi träffa utbildningsdirektörerna i Norra ligan och redogöra för vad som ankommer på utbildningsanordnaren utgående från LP2014:s allmänna del.

Bloggen startade vi upp i januari 2015 för att vi skulle nå ut med kunskap och information till alla lärare i kommunen. Den har uppnått sitt syfte med råge. Vi har fått god respons och haft många läsare i flera olika länder. Det gläds vi åt!

De sju kompetenserna som genomsyrar vår läroplan introducerades av Ann-Catherine Henriksson. Här kan du ta del av hennes presentation. För att riktigt befästa kompetenserna i den finlandssvenska lärarsjälen fokuserade vi på detta även under höstens fortbildningsdag.

Våren 2015 koncentrerade vi oss på den nya timfördelningenverksamhetskulturen och eGrunder. Vi och medarbetarna i våra grannkommuner märkte att vi behövde stöd av varandra i läroplansarbetet, en regional grupp för detta tillsattes.

När timfördelningen var klar kunde ämnesgrupperna tillsättas med uppdrag att utarbeta lokala läroplaner i alla ämnen. De lärare som inte var engagerade i den processen fick agera kritiska vänner i januari. Vi sammankallade till en regional träff för ordförandena i Norra ligans kommuner.

Följande utmaning i Lp-arbetet var att utarbeta bedömningsgrunder i årskurs 1-9. För detta tillsattes en grupp med medlemmar från olika kommuner som skulle presentera ett gemensamt, regionalt förslag. Därefter utarbetades egna kommunala bedömningsvarianter. Eftersom mycket förändras i LP2016 i vårt sätt att bedöma och utveckla/ge feedback på elevernas lärande deltog vi en fortbildningseftermiddag kring detta: Bedömning, för och av lärande samt Personliga lärstilar och bedömning .

Vi har seglat i hamn fick avsluta läsåret 2016. Läroplansdokumentet, program och strategier utarbetades för godkännande i Dagvårds- och utbildningsnämndens sektion.

Från hösten 2016 var det dags för implementeringen av den nya läroplanen. Väl förberedda och med entusiasm och glädje tog sig lärarna an det förnyade uppdraget. Sedan var det hög tid att tänka på dokumentens utformning. Ordförande för ämnesgrupperna sammankallades för att fastställa gemensamma riktlinjer. Betygsblanketter och kriterier kring bedömningen uppgjordes. Utvecklingssamtalen under året har fokuserat på Självvärdering och Handledande respons.

Mission completed

Det har varit en lång, givande och intressant resa. Läroplansdokumentet är skrivet och implementerat. Nu är vårt uppdrag som Äldre läroplanskoordinatorer över.

Vi önskar Er lycka till i arbetet! 

Susanne och Ann-Helen

 

PS. Nedan följer ett bildspel från åren som gått.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Last mission

Vid det här laget är SKUTT bekant för alla lärare i kommunen. Vi LP-tanter har fått, som vårt sista uppdrag, att vara försökskaniner.
Media City / Experience Lab vid Åbo Akademi i Vasa håller på att utarbeta en prototyp av en framtida  SKUTT–webbsida. Vår uppgift blev att fylla i enkäter, delta i en intervju samt ge feedback och kommentarer. På uppdrag av Rolf, satte vi oss i bilen och körde till Vasa.

Å så lite repetition…
”SKUTT är ett verktyg för att kartlägga den pedagogiska verksamhetskulturen inom skolvärlden. SKUTT består av en enkät för både lärare, rektorer och skoldirektörer och resultaten visar hur de olika grupperna tänker om samma saker. SKUTT–enkäten består av olika delområden: rektors ledarskap, skolkultur, styrdokument, skolans undervisningspraxis, skolutveckling, samverkan mellan hemmen och skolan och samarbete med kommunen. Resultaten från SKUTT–enkäten kan användas som underlag för utvecklingssamtal. Nu är målet att SKUTT ska få en egen webbsida där kommunerna kan gå in och beställa en SKUTT–enkätundersökning.”

Till Åbo akademi i mitten av maj
vi åkte på ett heldags Skutt-partaj.
Efter lite avstickare hit och dit,
vi tog oss an lunchen med god aptit.

”Experience lab”, det stod på en dörr
hit har vi aldrig varit förr.
Joachim hälsade, en åt gången,
bakom låsta dörrar, jag nu var fången.

Enkäten dök sen upp på skärmen,
klickade lite här och där men
sen skulle vi också svara på frågor,
som rektor, blev vi eld och lågor.

Vad tittar du på? kunde Joachim undra.
Frågorna han ställde var säkert hundra.
Så gott vi kunde, svarade vi,
vad Rolf tyckte, ja se, det strunta vi i.

På lärarna vi tänkte flera gånger
enkäten får inte va för långer.
Elevernas bästa, fanns i vårt sinne,
vi fick gräva djupt i vårt minne.

Vad kan den vara bra för, vår SKUTT-enkät?
Nu har vi berättat det, bara så Joachim vet.
Hur det blir i slutändan, det vet vi sen mera
ifall kommunen beslutar investera.

Med siktet mot horisonten Skutt blickar ut
vad mera kan forskningen ha på lut,
kanske Michael smider planer ren
för vad som ska komma, efter mig, sen.

Soliga hälsningar från Vasa,

Susanne, Ann-Helen och Skutt

Handledande respons i årskurs 2

I vår kommun har vi 12 svenskspråkiga skolor i årskurs 1-6, varav två har parallellklasser. Enkäten skickades ut till 14 respondenter, åtta lärare svarade på våra frågor och delade med sig av sin erfarenhet.

De flesta har genomfört den handledande responsen i april som ett utvecklingssamtal med eleven. I de fall där inte vårdnadshavarna deltagit har de flesta lärarna informerat skriftligt om vad som framkommit under samtalet.

Eleven skulle visa där hemma och gärna berätta vad vi pratat om och be att få föräldrarnas underskrift på pappret samt ta tillbaka till skolan.”

Tid som reserverats för de flesta är femton minuter, någon hade också använt 20/25 minuter.

”Ifall de skall hållas under skoldagen finns ingen chans att hålla långa samtal när man har stor klass.”

Utvecklingssamtalet baserade sig på

Av bilden framkommer att de flesta utvecklingssamtal baserat sig på respons om hur studierna framskridit i olika läroämnen samt på elevens förmåga att arbeta självständigt och i grupp. Intressant är att ingen har använt sig av självvärderingsblanketten i vår, vilket vi tror beror på, att den behandlades och ska behandlas på höstens utvecklingssamtal med alla elever.

”Jag tycker att samtalen har verkat viktiga för eleverna. De har väntat på sin tur…”

Tips, idéer, utmaningar, guldkorn

  •  ”Jag tycker att det har varit bra att ha en enkel ”ifyllnadsblankett” åt eleverna. Det har funkat bra som diskussionsunderlag.”
  • ”Utmaningen i vår skola har varit att hitta en lugn plats att hålla samtalet på.”
  • ”Guldkornen och det roliga med samtalen är nog alla citat och bevingade ord som jag med elevens tillåtelse har skrivit ner på pappren som jag skickat hem.”
  • ”Eleverna fick använda grönt för det de kan/klarar, gult för vet inte/behöver öva och rött för det som känns svårt.”
  • ”Att genomföra handledande respons på ett givande och vettigt sätt kräver nog ännu MYCKET eftertanke. Ingen tycks ännu ha någon som helst klar linje hur det ska göras.”

Sammanfattning

Vi är glada över att lärarna faktiskt har tagit detta på allvar och insett betydelsen av den handledande responsen. Visst är det tidskrävande men i slutändan ger det mycket åt både elever, lärare och vårdnadshavare.

Ann-Helen och Susanne

Handledande respons i årskurs 6

I Pedersöre finns det 12 svenskspråkiga skolor med årskurs 6, varav tre har parallellklasser. Enkäten skickades ut till 15 respondenter, sju lärare svarade på våra frågor och delade med sig av sin erfarenhet.

Den handledande responsen gavs i lika stor utsträckning i mars som i april och maj. Utvecklingssamtalen hölls i de flesta fall enbart med eleven, två av sju hade vårdnadshavaren med. Ifall vårdnadshavaren inte deltog i själva samtalet fick de flesta informationen muntligt i efterskott.

  • ”Jag skickade ut information till föräldrarna före samtalen inleddes. I informationen framkom det vad som kommer att tas upp under samtalet och att föräldrarna fick ta kontakt ifall de ville veta med om vad som sades under samtalet.”
  • ”Vårdnadshavare deltog i alla höstens utvecklingssamtal. Gällande vårens tillfälle informeras elevens vårdnadshavare om tillvägagångssättet. Därtill ges vårdnadshavarna möjlighet att skriftligt ställa frågor.”
  • ”Jag ringer och diskuterar i de fallen det finns mera att fundera kring och skickar skriftligt åt resten. Jag meddelar också att de får höra av sig om de vill diskutera något.”

Utvecklingssamtalets längd

  • ”Vi hade planerat att prata en halvtimme men det blev längre.”
  • ”Längden på samtalet varierar mycket från elev till elev. 15-20 min i snitt.”
  • ”Räknar man med tiden som går åt att delge föräldrarna så är vi uppe i ca 30 min/ elev.”

Utvecklingssamtalet baserade sig på

  • ”Med fokus på framtiden i Sursik. Vad behöver man tänka på?”

I läroplanen står det: ”Särskild vikt ska fästas vid att stödja motivationen för lärandet.” Hur gjorde du detta? 

  • ”Jag lyfte fram de goda strategier som eleven använder i sin inlärning. Gällande de svåra ämnena diskuterade vi tillsammans olika metoder som eleven kan använda för att stöda sin egen inlärning.”
  • ”Jag förklarade för eleverna vad de borde göra för att få höjt vitsord, eller vad de ska göra för att behålla sitt vitsord. Jag poängterade deras starka sidor och de fick själva säga vad de skulle vilja bli bättre på.”
  • ”Det är något jag gör kontinuerligt, men jag diskuterar vad som motiverar eleven och hur man kan använda det på bästa sätt.”
  • ”Hoppades att trepartsmodellen skulle skapa ett förtroende som gynnar motivationen.”
  • ”Fokus på det positiva och elevens starka sidor under samtalet.”
  • ”Jag försökte lyfta fram positiva framsteg i skolarbetet. Vi funderade tillsammans på vad eleven kan göra för att lära sig i ämnen hen tycker är svåra. Tidigare i vinter hade eleverna fått sätta ett litet mål för sig själv i något ämne. Flera upplevde att det hade skett en ändring till det bättre.”

Tips, idéer, guldkorn, utmaningar

  •  ”Som lärare har man ju mycket att säga. Gällande en del kompetenser och ämnen hade jag valt att låta eleven själv berätta för vårdnadshavaren (och mej) om olika erfarenheter, händelser och aha-upplevelser. På det sättet blev samtalet inte en monolog.”
  • ”Jag gjorde ett eget diskussionsunderlag med teman som
    • kompetenserna (eleven färgade sin egen nivå just nu),
    • att arbeta självständigt och i grupp,
    • inlärningsstil,
    • språkliga färdigheter,
    • styrkor och vad eleven behöver utveckla.”
  • ”Diskussionsunderlaget undertecknades av elev och lärare och sedan fick eleven redogöra för samtalet hemma och förälder kvitterade. Föräldrarna fick ett meddelande i Wilma om vad som är på kommande och jag bad dem kontakta mig eller be mig ringa upp om de hade frågor eller ville diskutera något.”
  • ”Jag utgick från en blankett som eleverna fick fylla i på förhand. Vi diskuterade sedan utgående från den. Det är bra att få ta tid med varje enskild elev, men det är också mycket tidskrävande med många elever i klassen. Någon annan behöver vara in i klassen om man ska kunna fokusera på samtalet. Det är inte alltid så lätt att ordna. Då det dessutom är många saker som är på gång samtidigt så blir det lite stressigt. Det tar också tid att delge föräldrarna. I det stora hela positivt, men tidskrävande.”

Sammanfattning

Vi är glada över att lärarna faktiskt har tagit detta på allvar och insett betydelsen av den handledande responsen. Visst är det tidskrävande men i slutändan ger det mycket åt både elever, lärare och vårdnadshavare.

Ann-Helen och Susanne

Manual för betygsättning

K3 – Vardagskompetens

Vi är inne i maj månad och det börjar bli dags att tänka på att få betygen nedskrivna och bedömningen insatt i Wilma. Vi har nu på eftermiddagen suttit tillsammans med Joakim Borgmästars och sammanställt en Manual för betygsättning eftersom vi har fått förfrågningar om en sådan. Den blir utskickad till alla lärare och rektorer inom kort. Då bifogas också mallar på läsårsbetygen för åk 1-6.

Enkät om handledande respons

Enkäten är ännu öppen för lärare i årskurs 2 och 6 om du inte hunnit svara. Vi sammanställer svaren i ett blogginlägg nästa vecka. Spännande läsning! 😉

I väntan på varmare och soligare väder, ha det gott!

Vintern rasat

Arbetet med läsårsplanen 2017-2018 har påbörjats i alla skolor. Läsordningarna är klara denna vecka. Innehållet i de valfria ämnena och i de mångvetenskapliga lärområdena ska preciseras i den skolspecifika läsårsplanen. Därför vill vi nu lyfta upp, det som står i Den blåa boken och i vår lokala läroplan, om detta.

Valfria ämnen

”Syftet med de valfria ämnena är att fördjupa och bredda elevens kunskaper enligt elevens val.” LP2014

Som valfria ämnen kan erbjudas fördjupade studier i gemensamma ämnen, ämneshelheter som består av flera läroämnen eller element från mångsidig kompetens. Målen för de valfria ämnena ska motsvara, fördjupa och/eller bredda de mål som finns i vår lokala läroplan.

”Den lokala timfördelningen baseras på Dagvårds- och utbildningsnämnden, svenska sektionens beslut § 71/15.09 2015. Valfria konst- och färdighetsämnen samt valfria ämnen preciseras i den skolspecifika läsårsplanen.” Pedersöres lokala läroplan

För att uppfylla läroplanens krav är det viktigt att komma ihåg att eleverna på ett eller annat sätt ska få vara med och välja de valfria ämnenas innehåll. Detta kan göras på många olika sätt.

Ett sätt kan vara att erbjuda eleverna 4-5 olika alternativ som rangordnas av eleverna genom omröstning i klassen. De tre val som fått flest röster verkställs.

Ett annat sätt kan vara att eleven får ta hem en blankett med förslag på valfria ämnen, diskutera med föräldrarna och sedan kryssa för de tre mest tilltalande alternativen. De förslag som fått mest röster genomförs.

Har du andra förslag på tillvägagångssätt kommentera gärna nedan!

Mångvetenskapliga lärområden

  • är helhetsskapande studieperioder som grundar sig på samarbete mellan läroämnena
  • ska avspegla skolans värden och syn på lärande
  • ska återspegla principerna för utvecklandet av verksamhetskulturen i den grundläggande utbildningen
  • ska stödja utvecklingen av mångsidig kompetens
  • ska preciseras i den skolspecifika läsårsplanen

”För att kunna garantera att alla elever har möjlighet att ta del av arbete med lärområden och att få undersöka det som de är intresserade av ska utbildningsanordnaren se till att elevernas studier innehåller minst ett mångvetenskapligt lärområde per läsår.” LP2014

Det naturliga temat för många skolor inom kommunen under nästa läsår kunde vara Finland 100 år eller Pedersöre 40 år. Ta vara på det.

I kommunstyrelsens rum

sitter två glada tanter och har roligt tillsammans. Vet ni … när man som vi är över 50 år kan man, trots de knarrande lederna och den försämrade synen, glädjas över livet. Vi har nu utsett oss till Äldre läroplanskoordinatorer och tar nu en svängom i Ann-Helens bil 🙂

Glada vappen!