Mission completed

Måndagen den 2 juni 2014 påbörjade vi vårt läroplansarbete i Pedersöre kommun. Den dagen hade Rolf  kommandot men efter det, oj, oj …  vi gavs fria tyglar att införa, utveckla och implementera läroplansarbetet. Vi har läst in oss, vi har gått på kurs, vi har bloggat, vi har pustat, vi har skrattat, vi har fått vidgade vyer och vi har fått många nya bekanta i hela svenskfinland.

En tillbakablick

Hösten 2014 fick både vårdnadshavare, lärare och förtroendevalda svara på en enkät kring värdegrundsfrågor och framtidens skola. Resultatet fick alla lärare ta del av på fortbildningsdagen i slutet av september. Det resultatet har vi haft som grund när vi har utarbetat både den lokala som den skolspecifika värdegrunden. Resten av höstterminen läste vi igenom de tolv första kapitlen i Den blåa boken. I december fick vi träffa utbildningsdirektörerna i Norra ligan och redogöra för vad som ankommer på utbildningsanordnaren utgående från LP2014:s allmänna del.

Bloggen startade vi upp i januari 2015 för att vi skulle nå ut med kunskap och information till alla lärare i kommunen. Den har uppnått sitt syfte med råge. Vi har fått god respons och haft många läsare i flera olika länder. Det gläds vi åt!

De sju kompetenserna som genomsyrar vår läroplan introducerades av Ann-Catherine Henriksson. Här kan du ta del av hennes presentation. För att riktigt befästa kompetenserna i den finlandssvenska lärarsjälen fokuserade vi på detta även under höstens fortbildningsdag.

Våren 2015 koncentrerade vi oss på den nya timfördelningen, verksamhetskulturen och eGrunder. Vi och medarbetarna i våra grannkommuner märkte att vi behövde stöd av varandra i läroplansarbetet, en regional grupp för detta tillsattes.

När timfördelningen var klar kunde ämnesgrupperna tillsättas med uppdrag att utarbeta lokala läroplaner i alla ämnen. De lärare som inte var engagerade i den processen fick agera kritiska vänner i januari. Vi sammankallade till en regional träff för ordförandena i Norra ligans kommuner.

Följande utmaning i Lp-arbetet var att utarbeta bedömningsgrunder i årskurs 1-9. För detta tillsattes en grupp med medlemmar från olika kommuner som skulle presentera ett gemensamt, regionalt förslag. Därefter utarbetades egna kommunala bedömningsvarianter. Eftersom mycket förändras i LP2016 i vårt sätt att bedöma och utveckla/ge feedback på elevernas lärande deltog vi en fortbildningseftermiddag kring detta: Bedömning, för och av lärande samt Personliga lärstilar och bedömning .

Vi har seglat i hamn fick avsluta läsåret 2016. Läroplansdokumentet, program och strategier utarbetades för godkännande i Dagvårds- och utbildningsnämndens sektion.

Från hösten 2016 var det dags för implementeringen av den nya läroplanen. Väl förberedda och med entusiasm och glädje tog sig lärarna an det förnyade uppdraget. Sedan var det hög tid att tänka på dokumentens utformning. Ordförande för ämnesgrupperna sammankallades för att fastställa gemensamma riktlinjer. Betygsblanketter och kriterier kring bedömningen uppgjordes. Utvecklingssamtalen under året har fokuserat på Självvärdering och Handledande respons.

Mission completed

Det har varit en lång, givande och intressant resa. Läroplansdokumentet är skrivet och implementerat. Nu är vårt uppdrag som Äldre läroplanskoordinatorer över.

Vi önskar Er lycka till i arbetet! 

Susanne och Ann-Helen

 

PS. Nedan följer ett bildspel från åren som gått.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Stödmaterial ifrån ovan

Utbildningsstyrelsen har 22.12.2014 fastställt nya grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Pedersöres lokala läroplan som baserar sig på dessa grunder har tagits i bruk från 1.8.2016. Just nu utarbetar Utbildningsstyrelsen stödmaterial för läroplansgrundernas allmänna delar och för vart läroämne. Stödmaterialen publiceras på Edu.fi.

LP2016 –stödmaterial för läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen

Stödmaterialet för gymnastiken

är färdigt utarbetat och innehåller många fina tips på hur läraren tillsammans med eleverna kan förverkliga de många målen i läroplanen. Nedan ett utdrag ur pdf-foldern på 35 sidor. Rubriken lyder:

Centralt innehåll som anknyter till målen för gymnastik i årskurs 1–2, 3–6 och 7–9

Grundmotoriska färdigheter

”När de sensomotoriska färdigheterna utvecklats tillräckligt långt, börjar de grundmotoriska färdigheterna utvecklas. Grundmotoriska färdigheter är färdigheter som eleverna behöver för att klara av rörelser som krävs i vardagen. Sådana vardagsfärdigheter är till exempel att hålla balansen, röra sig från en plats till en annan och att hantera redskap. Grundmotoriska färdigheter brukar följaktligen delas in i tre kategorier: balansförmåga, rörelsefärdighet och förmåga att hantera redskap.”

Stödmaterial för slöjden

Arbetarskydd och säkerhetsfostran i slöjd

Trygg lärmiljö

”Läraren ska genom sina pedagogiska lösningar se till att eleverna kan och har möjlighet att arbeta tryggt. För att eleverna ska lära sig arbeta tryggt är det viktigt att introducera och handleda dem (figur 2). Genom introduktionen tillägnar de sig både de kunskaper och färdigheter som det aktuella arbetet förutsätter och värderingar och attityder som ansluter till tryggt arbete.

FIGUR 2. Centralt innehåll i introduktionen (Lindfors 2014)

De pedagogiska lösningarna ska väljas ändamålsenligt enligt elevernas ålder och har således stor betydelse för hur eleverna uppför sig och arbetar. Innehållet i introduktionen varierar beroende på situationen. Introduktionen stöds med anvisningar anpassade till elevernas ålder (t.ex. åskådliggörande arbetsbeskrivningar, handledningsvideor och säkerhetsanvisningar för varje maskin). Den psykosociala aspekten av tryggheten i lärmiljön återspeglas i att eleven utgående från ändamålsenliga pedagogiska lösningar kan arbeta meningsfullt i samverkan med både andra elever och läraren.”

Övrigt material

Följande stödmaterial på svenska är klara:

Dessutom finns nu stödmaterial till kriterierna för slutbedömningen i alla ämnen i den grundläggande utbildningen. Dessa stödmaterial hittas under respektive läroämne och rubriken LP2016-stödmaterial.

Är du bevandrad i det finska språket kan du starta här , där finns mera omfattande material och flera tips och idéer.

Här mår vi bra efter att vi fått dricka kaffe och äta Oas goda bullar i Överesse!

Susanne och Ann-Helen

 

Så här svarade ni

 

Lärarna i åk 1-6 hade möjlighet att reflektera över läroplansprocessen genom att delta i enkäten ”LP-stöd, hur går vi vidare?” Av kommunens ca 90 lärare deltog 44. Här följer ett sammandrag över hur ni  svarade. Vi vill tacka alla som tog sig tid att besvara frågorna och vi hoppas kunna hjälpa er i de utmaningar som den nya läroplanen ställer på oss pedagoger. Klicka på bilden så ser du den i större format.

Delaktighet

Vi försökte engagera alla på ett eller annat sätt i läroplansarbetet. Förutom att alla skulle delta i fortbildningsdagarna om värdegrunden och de mångsidiga kompetenserna fick vissa i uppdrag att fungera som ordförande eller att bli medlem i någon ämnesgrupp medan andra fick på sin lott att granska och kommentera det arbete ämnesgrupperna utarbetat. Följande bild visar att en stor del känt sig delaktig i arbetet.             

 

 

Fortbildning

Det ordnades en del fortbildningstillfällen i kommunen, men också i regionen, som lockade många lärare. Det som många av er har saknat är fortbilning i bedömning. Hoppas att många av er har anmält sig till bedömnings seminariet som hålls torsdagen den 29.9 i Jakobstad. Vi har också sammankallat ämnesordförandena för en träff inkommande onsdag för en diskussion om hur vi ska gå tillväga med bedömningskriterierna. Efter detta tillfälle informerar vi mera om vilka riktlinjer vi följer i vår kommun. Det lönar sig att följa med utbudet av kurser som varje vecka skickas ut till skolorna både från EduArena,CLL och andra instanser.

 

Läroplansbloggen

Vi startade upp läroplansbloggen för att nå ut till alla med information om vad som är på gång. Glädjande många läser bloggen regelbundet!  Ni vill ha mera praktiska tips om hur man i praktiken jobbar med och enligt den nya läroplanen och efterlyser andra lärares erfarenheter. Ni är alla välkomna att berätta om era egna projekt via bloggen. Skicka gärna in era bidrag åt oss så publicerar vi dem!

 

Läroplanen i webbformat

”Jag tror att det handlar om att vi behöver bli vana att läsa den och att hitta det vi söker”, skriver någon som kommentar hur webbsidan med Läroplanen 2016 på kommunens hemsida kunde göras mera åskådlig och användbar. Många av er lyfter fram att samma text upprepas många gånger och att det är svårt att veta vad som är den nationella planen och vad som är den lokala. När man jobbar som klasslärare har  man dessutom många ämnen med nya läroplanstexter att bekanta sig med så jag kan förstå att det kan kännas förvirrande.

 

Pappersformat eller nätversion

Förhoppningsvis finns läroplanen utprintad i varje lärarrum för de flesta lärare tycker att det är lättast att använda lp-verktyget i papperform.   

 

 

På vilka sätt syns det i undervisningen att vi fått en ny läroplan?

Svaren ni gav på denna fråga fick oss läroplanskoordinatorer på gott humör! Här följer några kommentarer:

”Eleverna är mera delaktiga nu. De får flera möjligeter att välja själva vad, hur, på vilket sätt de lär sig”.                                                                                                                                                                                                   ”Mera elevaktivitet, pararbeten, grupparbeten och självvärdering. Jag försöker vara en handledande lärare”.                                                                                                                                                                                               ”Jag har fått ett nytt sätt att tänka som gynnar både eleverna och mig”.                                                                                                                                                                                                                                                              ”Ingen skillnad, jag har varit före min tid och gjort det som står i läroplanen förut”.                                                                                                                                                                                                                                            ”Jag gör eleverna mera delaktig i undervisningen, både gällande planering och utförande. Jag ger eleverna möjlighet att ta mera ansvar för sina uppgifter”.                                                                                                        ”Jag försöker få in kompetenserna och vistas i varierande lärmiljöer och använder varierande arbetssätt och metoder i undervisningen”.                                                                                                                                     ”Skolan är inte en ´Jag kan allt skola´. Vi övar och tränar och tar reda på”.                                                                                                                                                                                                                                                          ”Det får bli små steg i taget, det går ju inte att ta allt på en gång!”

Här ska vi ta akta på den sista kommentaren. Som klasslärare med många olika ämnen att sätta sig in i måste man ta små steg i taget. Redan en liten kursändring åt höger eller vänster gör stor skillnad i slutändan!  

 

 

Fortbildning

Konkreta tips på uppgifter, övningar och metoder på hur lärare förändrar sin undervisning efterlyses, liksom kurser i hur/vad vi bedömer. Många vill också ha ämnesträffar där man kan diskutera gemensamma utmaningar och byta erfarenheter.  På önskelistan finns också en kommunal/regional materialbank med välfungerande tips och idéer. Alla era önskemål har noterats. Vissa kurser kan ordnas med egna krafter inom kommunen. Konkreta tips på föreläsare kan ges åt oss eller åt Veronika på EduArena. 

 

 

 

Det här fixar vi!

Ha en god fortsättning på hösten!

 

Ann-Helen

 

Tankar i höstruset

Vi hoppas att skolåret i våra skolor har börjat bra för oss alla. Första veckan kändes väldigt lång för många men nu är vi på G.

När det gäller läroplansarbetet hoppas vi att ni kommer ihåg vad vi har sagt: En liten bit i taget. Grundskolan är inte en skuta som svänger alltför fort men redan om vi nu ändrar kursen några grader blir förändringen stor på lång sikt. Förändra ska vi men vi vill fortsättningsvis att våra elever ska få en god allmänbildning. Den nya läroplanen berättar om hur vi ska undervisa, lärarens roll blir mera handledande men det är ändå läraren som är kapten.

Bedömning

Bedömningen är något som alla funderar på och som det skrivits mycket om i media nu. Efter ett fortbildningstillfälle i våras publicerade vi ett blogginlägg som kort sammanfattar Christian Lundahls tankar kring bedömning: Bedömning för lärande hjälper dig som lärare att se hur du kan förändra din undervisning och det hjälper dina elever att se vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig det.

Det enda sättet att lära sig bedömning är att fortbilda sig, få erfarenhet och diskutera bedömningen kollegialt!

En fortbildning kring bedömning ordnas av CLL den 29 september i Jakobstad. Håll informationskanalen öppen och kom med!

Självvärdering

En annan sak som lyfts upp är kommunens eget projekt kring självvärdering. Har du inte gjort det förut, är det nu hög tid att printa ut de instruktioner och blanketter som finns för den årskurs du ska hålla utvecklingssamtal i. Smyg in i din undervisning en kompetens per vecka så att också eleverna blir förtrogna med frågorna och tankegångarna. Kopiera upp kompetenscirkeln, synliggör den i klassen och hänvisa till den allt emellanåt.

LP-stöd, hur går vi vidare?

Inom kort kommer vi att skicka ut en enkät till alla lärare och rektorer i årskurs 1-6. Vi vill veta hur ni har upplevt läroplansprocessen, hur ni kommit igång med implementeringen och vilket fortsatt stöd ni behöver framöver. Vi ser fram emot en stor svarsprocent. Din åsikt är viktig för oss!

Hälsningar,

Susanne och Ann-Helen

 

 

Hurudan verksamhetskultur arbetar du inom?

I läsårsplanen för 2016-2017 ska det finnas en beskrivning av hurudan verksamhetskultur ni arbetar inom och strävar efter att uppnå just på din skola. Känner du som rektor att du inte riktigt vet hur du ska komma igång med detta inom ditt kollegium vill jag tipsa om följande:

Låt alla i personalen som ska delta, läsa igenom principerna för utvecklandet av verksamhetskulturen s. 26-29 i Den Blåa Boken (LP2016) inför en samplanering eller ett lärarmöte. Du som rektor leder det hela och presenterar de röda, gula och gröna frågorna för deltagarna.

Efter detta arbetar ni med en färg åt gången. Låt var och en först under 3-4 minuter fundera igenom  sin egen åsikt kring frågorna. Dessa skrivs ner på ett papper som inte behöver lämnas in.

De egna åsikterna presenteras för en grupp på förslagsvis tre personer och sedan avsätts 10-15 minuter för gemensam diskussion. De bedömningar eller principer som gruppen kommer överens om inom varje färg skrivs ner på rött, gult eller grönt papper. Resultaten inom varje färg redovisas för kollegiet innan ni går vidare till nästa.

Såhär gjorde vi i Kyrkoby skola igår. Redovisningen kommenterades varken av mig eller någon annan utan lämnade lite liggande i luften, för att sedan plockas ner när vi nästa gång samlas för att gå vidare i processen.Det kom fram många bra förslag inom alla färger men det mest intressanta för mig var det röda pappret, det är de sakerna vi ska förbättra. De gröna åsikterna är de som vi ska glädjas åt, ta vara på och se till att upprätthålla, de gula är någonstans mitt emellan.

Idén till detta har jag fått på en LP-modul och jag vet att också Ann-Helen har gjort detta i Överesse skola. Eftersom jag är en människa som vill ha kontroll, som säkert många andra lärare och rektorer, hade jag kontakt med Siv Saarukka och fick lite handledning av henne innan jag vågade ”kasta mig ut i det okända”. Men jag är så glad att jag gjorde det.

En bedömning som jag skulle vilja sätta in på det gröna pappret är att lärarna vid Kyrkoby skola är så samarbetsvilliga och öppna för mina ibland lite krävande idéer. Jag är full av beundran inför de tankar och åsikter som kom fram igår och jag ser fram emot att få ta del av resultatet av den uppgift som kollegerna fick till torsdag:

”Fundera ut en verksamhetsidé för nästa läsår, en verksamhetsidé som just du tycker att vi ska satsa på:”

Det ska hjälpa oss i processen med att ta fram en beskrivning av den verksamhetskultur som vi arbetar efter just på vår skola.

Hälsningar,

Susanne

 

 

Vår stämning

Foto: Nancy Thylin

Nu har vi druckit eftermiddagskaffet och ska summera dagens läroplansarbete som började kl. 9 i morse. Rolf, Håkan, Frank och vi två har uppdaterat ramarna och innehållet för den läsårsplan som ska styra vårt arbete under läsåret 2016-2017. Som utgångspunkt hade vi vår egen Wilma-version och den version som en regional arbetsgrupp har utarbetat under året. Vi LP-tanter hade igen en gång lusläst kapitel 1-12 ur LP 2016, noterat vad den nya läroplanen preciserar angående de skolspecifika läsårsplanerna. Det blev en hel del post-it lappar som stack ut ur Den Blåa Boken.

Frank skrev och uppdaterade läsårsplanen. Resultatet presenterar Rolf för rektorerna på rektorsmötet den 7 april.

Regionala bedömningsgruppen

är nu klar med sitt arbete. Medlemmarna i gruppen kunde enas om ett förslag till bedömning och betyg för åk 1-9 samt en modell för hur läsårsbetygen med verbal bedömning kan se ut i åk 1-2(3). Susanne, som varit ordförande för gruppen, presenterade detta för Ann-Helen och Rolf. Han tar det vidare till en träff 4.4 med sina kolleger i grannkommunerna för en närmare presentation. Sedan kommer pedagogerna att höras innan beslut tas i varje kommun innan sommaren.

En hälsning från bedömningsgruppen:

”Vi anser att bildningsdirektören i  varje kommun borde ordna fortbildning för alla sina lärare utgående från grunderna för läroplanen, kapitel 6.4.”

Jämställdhetsplan

Senaste tisdag var Ann-Helen till Carleborgsskolan i Nykarleby. Hon träffade Samuel Nyman och Veronika Holm för att diskutera upplägget av jämställdhetsplanen. Veronika har lovat göra upp en modell som kan användas som mall i varje skola. För att planen ska vara förankrad i verkligheten behöver eleverna få vara med och säga sin åsikt om hur jämställdheten fungerar just i deras skola. Veronika utarbetar två enkäter, en för åk 1-6 och en för åk 7-9, som eleverna ska svara på i höst. Den ska ligga till grund för de skolspecifika jämställdhetsplanerna. Detta dokument ska träda i kraft den 1.1.2017.

Läromedelsbeställning

I alla skolor pågår nu ett febrilt arbete med att beställa läromedel för nästa läsår. Vi är medvetna om utmaningen nu när de flesta böcker uppdateras för den nya läroplanen. Det kan kännas svårt att välja, pengarna kanske inte räcker till eftersom en hel del nyanskaffningar måste göras. Kontakta ämnesgruppernas ordförande ifall ni behöver handledning, diskutera med era kolleger och kom ihåg det är inte helt fel att använda ”gamla” läromedel i vissa ämnen under nästa läsår så länge ni uppfyller läroplanens mål och innehåll.

Vi stämmer av…

Snön smälter, fåglarna återvänder och vår stämning är nu den att vi är bra på gång. De snöbollar vi satte i rullning i höstas samlar vi nu ihop till Pedersöres lokala läroplan. Detta arbete pågår under hela våren och ska vara färdigt till juni.

Hälsningar,

Susanne och Ann-Helen

Hur kan biblioteken stöda lärandet?

”Förr skulle det vara tyst i biblioteket, men nu är det ju roligt!” så säger en farmor som besöker Grankulla bibliotek under sportlovet.

Frågorna kring ”LP2016 – Kontaktytor mellan skola och bibliotek. Hur kan biblioteken stöda lärandet?” diskuterades under det andra seminariet som RFV ordnade i Tammerfors 08.03.2016. Enligt föreläsare och coach Päivi Jokitalo sammanfaller målen i lagstiftningen för skola och bibliotek (se Lagen om den grundläggande utbildningen 21.08.1998/628 och Bibliotekslagen 04.12.1998/904). Detta innebär att kontaktytorna mellan skola och bibliotek borde vara fler och ske mer naturligt i den dagliga verksamheten t.ex. vid fenomenbaserat lärande och forskande lärande. Man kan hitta gemensamma kontaktytor för skolan och biblioteken i alla de sju kompetenserna!

Idag ska alla lärmiljöer vara stödjande och biblioteket är en naturlig lärmiljö. Den fysiska miljön och en välkomnande atmosfär i varje bibliotek är viktig, med tanke på att många unga samlas där för att läsa läxor ensamma eller i grupp. Biblioteket erbjuder elever möjlighet att kombinera lärande utanför skolan med skolarbetet.

”Medietexter som eleverna använder i sin fritid saknas ofta i undervisningen.”
Anu Ojaranta

Biblioteken borde också använda sig av de sociala medier där eleverna finns. Jokitalo har undersökt de ungas användning av Instagram, bl. a. #kirjasto ger 15000 träffar och de flesta bilder visar myshörnor, böcker, bokserier och selfies från biblioteket. Jokitalo menar att detta visar på hur betydelsefulla biblioteken är för de unga. Lena Sågfors, pedagogisk informatiker på Vasa stadsbibliotek använder sig av Instagram för boktips och bokprat.

”Mediefostran är ett verktyg för att nå multilitteracitet.”
Mervi Hietanen

Mediefostran är ett verktyg som biblioteken använder sig av. Man söker, väljer, använder och delar olika typer av texter. Förr talade man om informationskompetens nu pratar vi om multilitteracitet som är ett vidare begrepp. Att stöda multilitteracitet är en av bibliotekets basuppgifter. Exempelvis har Vanda stadsbibliotek nu som övergripande mål för sin verksamhet ”Att stöda de olika läskunskaperna”. Länken visar hur en lärare använder multilitteracitet i undervisningen.

”Det är sällan eleven skulle få upplevelsen av att lyckas när man övar användningen av biblioteks-systemet.”
Anu Ojaranta

Biblioteket har en alltmer viktig uppgift som stöd för skolan. Därför är planering och god kommunikation en förutsättning för att samarbetet ska fungera på bästa möjliga sätt. Biblioteket erbjuder också undervisning i informationssökning och källkritik.

Hur kan man optimera klassens biblioteksbesök?

• Gemensam planering
• Vad är på gång i skolan?
• Gör informationssökningen mer rolig och intressant!
• Tänk på eleven, använd ny teknik, appar och spel!

Hälsningar från,

Katarina Barkar och Pamela Eklund
Projektet Samarbete skola-bibliotek i Pedersöre

Päivi Jokitalos presentation i sin helhet.

Personliga lärstigar och bedömning

 

Även jag deltog i fortbildningen om bedömning i onsdags och tänker ge en kort sammanfattning från den tredje föreläsningen med rubriken ”En skola med många möjligheter”.

Hanna Sarakorpi, rektor för Saunalahden koulu i Esbo, presenterade sin skola och berättade om i hurudan verksamhetskultur man jobbar där.

Hanna inledde med att lyfta fram textdelen (kap. 1-12) i LP2016. Hon ansåg att det nya och det viktigaste i LP:n finns just i den delen. En verksamhetskultur i samverkan är A och O för att vi ska lyckas med vårt uppdrag i skolorna. En elev som känner sig delaktig mår bättre vilket leder till att inlärningsresultaten förbättras. Det är också viktigt att eleven behåller sin nyfikenhet för den är den bästa moroten att lära sig nya saker och fenomen.

Hur vill barnen lära sig?

Vi pedagoger måste ta i beaktande på vilka olika sätt eleverna lär sig bäst. Detta kan variera från elev till elev och vi måste vara lyhörda för att kunna läsa av situationen. Det är viktigt att klargöra målen med våra lektioner och också varför vi vill att de ska lära sig just detta; när behöver eleverna denna kunskap och färdighet i praktiken? Läraren måste vara medveten om på vilken nivå varje elev befinner sig så att vi kan ge rätt uppgifter och utmaningar åt just den eleven och ge handledning på rätt nivå. Dvs synen på lärandet och synen på eleven måste lyftas upp.

”Each-one-teach-one”   
I framtidens lärandekultur har alla har något att lära sig, inte enbart eleverna utan också lärare ocha andra som arbetar inom skolans väggar. Det är viktigt att ta med eleverna redan i planeringsstadiet så att de känner sig delaktiga. I Hannas skola uppgörs en studieplan för samtliga elever. Denna görs i samråd med vårdnadshavarna och då har också föräldrarna lättare att följa med sitt barns skolgång och bedöma om de på förhand överenskomna målen uppnåtts

Arbetsmetoder

I Saunalahtis skola har man varierande arbetsmetoder. Exempel på sådana är bl.a. ”Learning by doing”, egen forskning, lek och spel samt drama. Konst- och färdighetsämnen har en betydande roll i skolan för då får eleverna lyfta fram sina känslor och sin kreativitet. Det är inte enbart klassrummen som används för undervisningen utan hela skolan fungerar som lärmiljö. Man lyfter också fram betydelsen av att lära sig med och av varandra.  Arbetsresultaten sätts under lupp med reflektion och självbedömning, detta tränas kontinuerligt.

Teamarbete

I Hannas skola arbetar lärarna ofta i team. Detta har visat sig vara mycket givande och trots att det kanske tar lite mer tid i anspråk är det något man inte vill sluta med. Varje lärares styrkor tas till vara. Man planerar tillsammans och till och med bedömningen av eleverna sker i teamet!

Bedömningskultur

För att visa att mellan- och läsårsbetyget bara är en liten del av utvärderingen mäter Hanna upp en halvmeters sträcka. Hon visar att enbart en centimeter är just betygsdokumentet med siffror eller annan verbal utvärdering. Resten av elevbedömningen ska ske kontinuerligt i växelverkan mellan lärare och elev i det dagliga arbetet i skolan. Detta görs genom regelbunden handledning och feedback till eleverna. Bedömningen ska vara mångsidig och syftet är att sporra och vägleda. Läraren har ständig koll på var varje elev befinner sig och sätter in stödåtgärder om en elev börjar prestera sämre än de förutsättningar eleven besitter. Eleverna får också handledning i självbedömning.

Vad är nytt?
Tidigare låg tyngdpunkten i vår elevbedömning på att mäta elevernas kunskap (tieto). Nu ska vi fokusera på att bedöma färdigheterna (taito). Detta kommer nog att ge oss pedagoger en liten utmaning. Vi måste komma ihåg att bedömningen ska vara uppmuntrande och att den ska föra eleverna framåt.

Hanna avslutar sin intressanta föreläsning med uttrycket  ”Inte för skolan utan för livet!” Det får mig att än en gång tänka på kompetenscirkeln. Det är inte de små detaljerna som längre är målet, utan målet är att alla elever skall besitta de sju kompetenserna.
Om du vill ta del av Hanna Sarakorpis föreläsningsmaterial hittar du det här.

Ann-Helen

 

Bedömning, för och av lärande

Deltog i en lärorik fortbildning om bedömning på onsdagseftermiddagen denna vecka. CLL ordnade tre föreläsningar vid Åbo Akademi i Vasa. Föreläsningarna streamades så vi i Jakobstad fick, via EDUCA, ta del av dem i auditoriet Tankar vid Optima. Sammanlagt var vi 300 anmälda till detta tillfälle: 200 personer i Academill och 100 på distans; i Jakobstad, Närpes, Åbo, Raseborg och Esbo.

Först ut var Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Universitetet i Örebro. Han menar att det här med bedömningen kommer att vara en nyckelfaktor för en lyckad läroplansimplementering i grundskolan.

Christian påstår att det enda sättet för pedagoger att lära sig bedömning är att fortbilda sig, få erfarenhet och diskutera bedömningen kollegialt. Staten har i LP2016 bestämt vilka kunskapskrav som eleven behöver uppnå för goda kunskaper/vitsordet åtta men förlitar sig på lärares professionalitet när det gäller övrig bedömning och övriga vitsord. Du måste helt enkelt hitta din egen bedömningskompass och kalibrera den mot kollegernas för att eleverna ska få en likvärdig bedömning.

Varför är det svårt med bedömning?

• Först ska kursplanernas formuleringar tolkas och omsättas till undervisning och bedömningssituationer.
• När eleverna sedan genomfört de uppgifter som prövar deras kunskaper, måste deras prestationer tolkas och värderas.
• Därefter ska flera olika prestationer vägas samman till ett omdöme eller betyg. (Allal 2013)

Hur kan vi då utveckla skolans bedömningsrutiner?

• Satsa på långsiktighet (3-5 år)
• Prioritera bedömningen som ett utvecklingsprojekt
• Få lärare att experimentera och utforska bedömningspraktiker genom ett samarbete byggt på förtroende / sambedömning
• Skapa en öppna dörrar kultur
• Ge plats för kritiska frågor
• Skapa utrymme för att få misslyckas
• Ge stöd för kompetensutveckling
• Motivera lärare att fortsätta trots motgångar

Formativ – summativ bedömning

Den formativa bedömningen ska vara en integrerad del av undervisningen och är mera ett förhållningssätt än en metod. Den ska ge framåtsyftande feedback om hur din undervisning har fungerat och hur du ska undervisa framöver får att nå ett bättre resultat.

Det är, enligt Christian, viktigt att välja rätt tidpunkt. Han exemplifierade detta med ett klipp på You tube. Läraren kan ge en bättre feedback genom att filma prestationen och sedan göra en formativ bedömning. Då kan eleven i lugn och ro ta till sig responsen vid ett senare tillfälle.

1. Tydliggör målen och få eleverna att dela skolans kriterier för framgång

• Koppla syfte till undervisning och bedömning
• Designa undervisningen med en baklängesplanering (konsten att planera med bedömning)
  • identifiera önskade resultat
  • bestäm hur du ska bedöma att ni når resultaten
  • planera undervisningen
• Skapa en väggmatris med eleverna
• Förtydliga mål och process
• Gör eleverna delaktiga kring målen

2. Skapa klassrumsaktiviteter som ger bevis/tecken på elevernas lärande

• Får eleverna visa vad de kan?
  • välj redovisningsmetod som passar ämnet och eleverna
  • ställ ”rika” frågor
• Är du säker på att du vet vad eleverna kan?
  • diagnostiska frågor
• #smartvarjedag – Vad kan du idag som du inte kunde igår?
• Ställ frågor som skapar tänkande:
  • Studier visar att majoriteten av klassrumsfrågorna handlar om ordning: har alla slagit upp böckerna etc. Därefter kommer frågor om elevers minneskunskaper, t.ex: Hur många ben har en spindel? Mindre än 10 procent av frågorna leder till ökat tänkande, t.ex: Varför är fågeln inte en insekt? Vad är en sann vän? Är allt kvantifierbart? Måste en berättelse ha en början mitten och ett slut? Vad är skillnaden mellan fakta, teori och stark uppfattning? Vad bör vi vara rädda för? (ref Brown & Wragg 1993)

• Frågornas betydelse för lärande och bedömning
  • Det finns ett starkt samband mellan kvaliteten på lärarnas frågor och elevernas kunskaper. Lärare ställer ca 18 000 frågor per år (100/dag). 25 % av dessa är produktiva och får elever att tänka efter, resten är reproduktiva och har mindre effekt på lärandet (Tienken, Goldberg & Dirocco 2009)

• Hur tänker du nu?
  • En förutsättning för att kunna ge elever god återkoppling är att man förstår hur de kommit fram till sin svar, eller hur de arbetat med uppgifterna. Frågor av slaget, hur tänker du nu? ger ledtrådar.

3. Ge feedback som för lärandet framåt

• Systematisera feedback
  • Bra återkoppling tar tid – använd mallar, ge typexempel på det generellt sett viktigaste att tänka på.
• Bekräfta det som är bra och tala om varför
  • Detta är ett bra exempel på hur man kan skriva en argumentation. Du ställer en fråga, och besvarar den med en påstående/referens.
  • Här ställer du en fråga utifrån vad någon annan har sagt och svarar med egen reflektion. Det är också typisk för en argumentation.
• Berätta vad som behöver förbättras och varför
• Förstår eleven återkopplingen?
  • Vad ska du göra nu? Förstår du varför?
  • Hur kommer du lägga upp ditt fortsatta arbete?
  • Vad vill du att det ska resultera i? (Dessa frågor kan genomföras med kamratbedömning.)
• Ge ros på slutet
  • På uppgift 1 visar du att du har solida detaljkunskaper i ämnet, särskilt som du…
  • På uppgift 2 visar du att du med dina egna ord kan förklara ett händelseförlopp, och särskilt imponerade blev jag över hur du…
• Fungerar min feedback?
  • Fråga eleverna hur de använder den feedback de får.

4. Kamratbedömning / kamratrespons: aktivera eleverna som resurser för varandra

• Kamratbedömning är svårt
• Kamratbedömning blir lätt summativ och fokuserar på det enkelt mätbara

Här vill jag tipsa om Patrizia Diaz föreläsning från höstens LP modul i Vasa kring just formativ bedömning. Hennes tankar kring kamratrespons var följande:

”Varför? För att eleverna ska få möjlighet att lära av och med varandra.

Hur gå tillväga?

• Ge tydliga instruktioner!
• Lite i taget, fokusera!
• Ge beröm och förbättringsförslag.
• Använd dig av Two stars and a wish”

När du som lärare börjar använda dig av kamratbedömning/respons, läs in dig på ämnet så att det blir rätt från början. Det finns mycket material att ta till både i bok- och digitalform. Det förs en diskussion i regionen kring huruvida vi ska använda begreppet kamratbedömning eller kamratrespons. Hör av dig ifall du har en åsikt kring detta.

Så långt Patrizia Diaz, sedan återigen till Christian Lundahls föreläsning:

5. Elevens självbedömning

Eleverna presterar bättre om de har en optimistisk syn på sitt eget lärande.

Vilka signaler ger du eleverna? Ju mer du övar desto bättre blir du. Den här lilla insatsen ger en stor effekt.

Frågor läraren kan ställa eleven under självbedömningen:

• Vad tycker du att du fick till bra? Vad tycker du blev mindre bra?
• Är det något du är osäker på om det är bra eller mindre bra? (rätt/fel, tillräckligt/otillräckligt)
• Hur många timmar har du lagt ned på detta arbete (i skolan/hemma)
• Hur har processen gått till, hur har du jobbat? Kunde du arbetat på ett annat sätt?

Lärarkommentarer till självbedömning:

• Jag är helt enig med dig att du lyckades bra med…
• Du skriver att du inte kan… men i tredje avsnittet visar du faktiskt att du behärskar detta!
• Jag håller med om att du ännu inte har kontroll på… ännu. Detta ska vi jobba vidare med.
• Du är osäker på om du förstått… Är detta något du vill ha hjälp med eller räcker det om du jobbar vidare själv?
• Du säger att du arbetat 10 timmar med… Det kan jag inte riktigt se. Hur arbetade du mer i detalj? (fritt från Hartberg, Dobson & Gran 2012, s. 117)

Så hur var det nu igen då …

”Det enda sättet att lära sig bedömning är att fortbilda sig, få erfarenhet och diskutera bedömningen kollegialt!” 

Lycka till!

Susanne

PS. Vill du ta del av Christian Lundahls hela presentation finns den här.

Regional LP-träff för lärare

I vårt blogginlägg idag ser vi tillbaka på gårdagens regionala LP-träff i Jakobstads gymnasium. Ungefär 100 väl förberedda lärare från åk 1-9 satte sig ner för att reflektera över ämnesdelen i den nya läroplanen. De har alla på något sätt deltagit i utformandet av den egna kommunens lokala läroplan.

Camilla Fellman och Johan Nygård inledde eftermiddagen med att presentera vad vi hittills har gjort i våra kommuner, vad vi håller på med och vad vi ännu har ogjort. Bra jobbat!

Gruppdiskussioner 

Efter en kort presentation av dagens diskussionsunderlag samlades lärarna i olika ämnesgrupper utspridda i gymnasiet. Frågorna, som de hade fått i förväg, var följande:

• Vad är nytt?
• Vad är utmaningen?
• Vad av det gamla vågar vi ta bort?
• Hur ska vi undervisa med kompetenserna i fokus?
• Hur ska vi förändra vår undervisning?
• Vilken fortbildning behöver vi?
• Från dagens tillfälle, vad berättar vi vidare i lärarrummet och arbetsgruppen?
• Finns det behov av en gemensam material-, idé-, tipsbank i vårt ämne? Hur skulle den i så fall se ut?
• Vilka läroböcker kommer vi att använda nästa läsår?

Efter en timme och femton minuter av intensiva diskussioner samlades vi alla, rosiga om kinderna, till en sammanfattning i auditoriet. Alla hade tre minuter på sig att delge oss andra svaren på frågorna.

Utmaningar finns det gott om!

Bedömning var något som alla grupper ansåg är en stor utmaning. Hur ska vi utvärdera den kunskap som eleverna erhåller? Vad är självbedömning? Hur verkställer vi kamratbedömning? Hur bedömer vi kompetenserna? När ska vi ha muntliga och när ska vi ha skriftliga prov?

Vi låter frågorna gå vidare till den regionala  bedömningsgruppen som samlas nästa onsdag men ställer också vårt hopp till den fortbildning kring bedömningen som ordnas den 9 mars. Tillfället streamas till Optima från Vasa men mera information fås av Veronika på EDU-arena inom kort. Vill du veta vad det går ut på kan du läsa CLL:s info här.

Den digitala kompetensen upplevs också som en stor utmaning både när det gäller kunskap, färdigheter men också tillgänglig utrustning. Alla grupper efterlyste en molnbaserad idébank för regionens pedagoger. Vi har alla material och idéer som vi kan dela med oss av. Den regionala LP-gruppen tar upp detta på sitt nästa möte i mars.

En synnerligen aktuell utmaning för lärare i åk 1-6 är den snart stundande läromedelsbeställningen. I vilka ämnen behöver vi läromedel? Hurudana läromedel behöver vi? Vilka läromedel uppfyller den nya läroplanens krav? Har vi råd att förnya alla våra läromedel i vår? Gruppen i omgivningslära tyckte att vi nu kan gräva djupt i skåpen och ta fram OLA från förra seklet 😉 Där finns liknande teman som lyfts upp i LP2016.

Den största utmaningen finns inom oss själva. Vi ska våga pröva nya saker och kunna ändra på våra arbetssätt, helt enkelt inte fastna i gamla hjulspår. Redan med en liten kursändring kan vi åstadkomma en stor förändring. Från hösten ska inte undervisningen ske enbart i våra klassrum utan vi ska våga förflytta våra lärmiljöer utanför skolans väggar, ut i naturen och ut i samhället.

Efterlysning

Responsen från deltagarna när det gällde ett tillfälle som detta var att

• ”De här va no bra he! Vi är allt varm om kinderna efter allt diskuterande.”
• ”Mera ämnesträffar där vi kan diskutera och stöda varandra ute på fältet.”
• ”Gärna också årskursträffar där lärare med samma åldersnivå på eleverna kan utbyta idéer.”

Det var en hel del fortbildning som efterlystes. Veronika Holm noterade detta men vill ha in önskemål via e-post för att kunna ordna den fortbildning som svarar mot det behov som vi har. Tipsa henne!

Vi är alla modersmålslärare!

var något som en gruppordförande ville hälsa kolleger runt om i regionen. Var språkliga föredömen!

Och så till sist en hälsing till vår statsminister i Helsingfors. Ge ämnet huslig ekonomi mera veckotimmar så ser hushållslärarna till att vi får landet på fötter! Vardagskompetens!

Satsa på utbildning!

Susanne och Ann-Helen