Skolutvecklingsseminarium för Pedersöre rektorer

Alla rektorer i Pedersöre, förtroendemannen och biträdande rektor vid Sursik deltog i ett skolutvecklingsseminarium i Kalajoki den 14 – 15 mars. Med var också Siv Saarukka och Michael Uljens från Åbo Akademi.

Toppkompetens

Vår utbildningsdirektör Rolf Sundqvist inledde på måndagen med att konstatera att det nationella Toppkompetens projektet är avslutat. Rapporten är skriven men det utvecklingsarbete som rektorerna leder i skolorna fortsätter. I sitt inledande anförande lyfte Rolf upp följande:

En rektor har en skyldighet att leda en skola i utveckling. Rektorn ska vara en pedagogisk ledare och engagera sig i lärarnas arbete, göra klassrumsbesök under lektionstid, föra pedagogiska diskussioner på lärarmöten, kunna delegera uppgifter och kunna föra en tydlig diskussion kring skolutveckling.

Sursik skolas rektor, Håkan Storbacka, fortsatte med att informera om läget i åk 7-9. En lyckad satsning, enligt honom, är satsningen på skolans ledningsgrupp.  Eftersom vi tror att detta är av allmänt intresse delar vi med oss av hans tankar här på bloggen.

– Ledningsgruppen behövs för testande av idéer. Den svåraste biten för en rektor är att få ut skolutvecklingsidéer till lärare. Det har varit en utmaning att få länkat in skolans utvecklingsarbete i läroplansarbetet. Prioritering har gjorts för att medvetandegöra kompetensbegreppet för alla lärare. Alla lärare testar personligen sin egen undervisning och reflekterar över vilken eller vilka av de sju kompetenserna man redan nu använder i sin egen undervisning.

Via ledningsgruppens fortbildning har en enkät gjorts angående implementeringen av den nya läroplanen. Det har konstaterats att många lärare redan nu har undervisat enligt de kriterier som finns där.

Rektor – ledningsgrupp, erfarenheter från Sursik skola

Ledningsgruppens uppgifter kan delas in i fyra områden

• pedagogiska ärenden
• organisatoriska ärenden
• informationsgången
• allmänna ärenden

Ledningsgruppen ska tillsammans med rektor utveckla den pedagogiska verksamheten vid skolan

• skapa en verksamhetskultur som öppnar för en pedagogisk utveckling
• fungera som pedagogisk ledare för den ämnesgrupp man representerar
• dela implementeringen av nya idéer, tankar och t.ex. nya läroplaner
• ordna samplanering och andra behövliga möten för ämnesgrupperna

Hur utveckla skolans organisation på olika plan?

• ärenden som berör skoldagarnas organisering
• skolans policy (lärare, elever, övrig personal)
• ge förslag till ordningsregler
• fastighetsärenden, möblering etc
• ge förslag till organisationsförändringar
• övriga ärenden som gäller skolans vardag

Informationsgången

• ge information till de lärare man representerar
• ta med information till ledningsgruppen och rektor från lärarna
• tillsammans med rektor utveckla den interna och externa informationsgången

Allmänt

• ledningsgruppen fungerar som stöd och bollplank för rektor. Idéer och tankar kan fritt prövas i ledningsgruppen innan hela lärarkåren (personalen) tas med.

Viktigt att medlemmarna ges ”utrymme” och möjlighet att verkligen delta i en process där skolan som helhet är rättesnöret. Medlemmarna i ledningsgruppen ges förtroende och ansvar samt möjlighet till fortbildning.

Hur utse en ledningsgrupp? Detta kan göras på följande sätt:

• biträdande rektor är ständig medlem,
• ge möjlighet till alla enligt ett rullande system eller
• rektor utser utifrån lärarnas intresse eller
• rektor utser utifrån de behov skolan har eller
• rektor väljer den/de hen vill ha.

Möten hålls en gång per vecka före skoldagens början.

– En fördel med att ha en ledningsgrupp på skolan är att lärarmötena blir kortare eftersom ledningsgruppen långt förberett ärendena i förväg. En annan är att de lärare som varit med har fått en större helhetssyn på skolans verksamhet och bibehåller den även efter avslutat ledningsuppdrag, avslutade Håkan Storbacka.

 

Bokprat

– ”Det talade ordet har en enorm kraft. När jag är in i klassen och bokpratar kring en viss bok leder det till att det blir flera reserveringar just på den boken vid biblioteket.”

Så inledde biträdande rektor, Carola Sjöblom, efter att hon läst ett avsnitt ur Sofia Nordin: En sekund i taget. Med den inledningen ville hon visa hur hon brukar öppna upp för en bok i åk 7-9.

Carola hade fått i uppdrag att bokprata kring Dylan Williams Handbok i formativ bedömning. Rektorerna hade fått som läxa att förbereda sig genom att läsa de två första kapitlen ur boken. (En mycket bra bok som vi rekommenderar för alla pedagoger.)

Hur man kan jobba för att ändra sin undervisning?

– Boken är klar och tydlig. Den är konkret. Lärarna bestämmer själva vad de vill satsa på. Lite som toppkompetens; bottom-up. Boken är full av idéer hur man kan utveckla sin undervisning. Lärare måste inte kunna allt. Vi ska utveckla det vi redan är bra på. Alla har potential på att bli bättre lärare. Boken betonar de små stegen, små förändringar kan ha stor betydelse. Det som vi ska fundera på är; om jag inför något nytt, vad låter jag bli att göra?

Vi rektorer fick efteråt i uppdrag av Siv Saarukka att tillsammans diskutera fram en definition för formativ bedömning. LP-tanternas förslag var:

”Formativ bedömning är en bedömning som sker hela tiden i den dagliga kontakten mellan elev och lärare i form av medveten och omedveten framåtsträvande feedback i undervisningen.”

Tisdagen 15 mars

Dagen inleddes i strålande sol och med en underbart skön föhnvind. Vi var glada över att få sitta inomhus och arbeta eftersom vi varken hade solglasögon eller solkräm 😉

Under förmiddagen fick vi möjlighet att arbeta med våra egna skolors utvecklingsplaner. Först var vi indelade i våra samarbetsgrupper och sedan efter lunchen delgav vi våra skolutvecklingstankar, idéer och planer till deltagare i andra grupper.

Avslutning, eller början på fortsättningen …

Dagen avslutades med en sammanfattning av det som Michael Uljens observerat under skolutvecklingsseminariet. Han delgav oss några intryck och tankar kring hur rektorerna har utvecklats i sitt pedagogiska ledarskap under de två år som Toppkompetens processen pågått. Han menar att Pedersörerektorerna har vuxit i rollen som pedagogiska ledare och att vi har blivit tydligare i vårt ledarskap. Det var roligt att höra.

Michael Uljens konstaterar att i Pedersöre har en ny modell växt fram: ”(Öster)bottom-up” modellen!

Hälsningar,

Susanne och Ann-Helen